Berättelser för Transformation sida1
Kvinnan, Slottet & Vallgraven
Sidor: | 1 | 2 | 3 | Nästa
Det här är berättelsen om en högst underbar kvinna, som bor i ett slott på en ö omgiven av en vallgrav.
Hon fungerar ganska bra i sitt slott, som verkligen har blivit hennes egen lilla värld. Det mesta hon behöver för att överleva finns att tillgå… även om vallgraven omger henne på alla sidor. Det hon saknar är lycka och hälsa, men hon kan känna att den finns alldeles i närheten – precis på andra sidan vallgraven. Slottet har inte någon bro.
Varje dag sitter hon i sitt rum och ser över vallgraven ut över ett land med gnistrande blå himmel, ängar, skogar, fåglar, vattenfall och tydliga stigar att följa. Hon vet intuitivt att lycka och hälsa finns på den andra sidan vallgraven. Efter att ha uthärdat det här i åratal – att veta om att lyckan finns så nära, men inte intimt förenad med henne - börjar hon bli arg över sin situation och den där idiotiska vallgraven! Hon tänker: ”Om bara den där vallgraven inte fanns eller kunde förändras på något sätt. Om den kunde tömmas, frysa, eller fyllas med lera, då skulle jag lätt kunna promenera över till andra sidan och få den lycka och hälsa som jag behöver.”
Det här fortsätter i åratal och hennes hälsa och lycka försvagas. Hon är nära sammanbrott och börjar bli mycket svag. Hon vet, att hon är tvungen att göra något för att ändra på sin aktuella situation, men det enda hon tar sig för är att vandra omkring i slottets rum och korridorer – hon känner sig så ensam.
En dag blir hon varse, att det enda som hon har kraft att förändra i sin aktuella situation är sin attityd. ”Kanske kommer saker och ting att bli bättre i mitt liv om jag ändrar på min attityd” tänker hon. Med detta i åtanke samlar hon ihop sin styrka för att bli på litet bättre humör. Hon börjar vandra omkring i slottet med en ökad känsla av hopp, tillförsikt och med ett lättare hjärta.
Under inflytandet från den här attityden beslutar hon sig för att städa upp litet grann… ”Varför inte använda den här energin till något nyttigt?”
Hon öppnar städskrubben och ser att där är en väldig röra! Så det första blir att ställa den i ordning.
När hon gör i ordning i skrubben upptäcker hon en liten dörr i skuggorna därbakom. ”Hmmm … jag har aldrig lagt märke till den där förut, men den måste ha funnits här hela tiden.”
Hon öppnar dörren och är förvånad över att den inte går till en källare som hon hade trott, utan snarare till en spiraltrappa som går uppåt. Detta är en chock för henne, eftersom hon inte hade en aning om att hennes slott innehöll övervåningar.
Hon känner en stark ström av rädsla fara som en blixt genom kroppen, men den nya optimistiska attityden som hon upplever driver henne framåt i en känsla av upphetsning. Hon passerar genom den lilla, gömda dörren och tittar uppför den vackra, mystiska spiraltrappan. När hon tittar uppför, uppåt… spiral efter spiral efter spiral… ser hon ett ljus allra högst upp.
En våg av energi flödar genom henne och hon vet instinktivt att hon måste gå uppför trappan och att hon kommer att belönas med en spektakulär utsikt! Allteftersom hon går uppför trappstegen passerar bilder från lyckans värld på andra sidan vallgraven genom hennes huvud…
Fortsättning nästa sida ...
Sidor: | 1 | 2 | 3 |Nästa
|