Berättelser för Transformation
Att Finna Min Inre Far sida1
Sidor: | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 |Nästa

Det finns drömmar – det finns dagdrömmar, och sedan finns det klara, effektfulla, andliga visioner. Det här är berättelsen om en kvinna, vars liv transformeras genom andliga visioner vilka uppenbarar och låser upp hennes sanna inre verklighet.

Den här berättelsen är om en medelålders kvinna. Hon överlever OK, eftersom hon har sin hälsa, några få goda vänner och undervisar i historia på gymnasiet.
För henne blev det historia därför att hon hade en längtan efter att knyta an till det förflutna och tänkte att om hon kunde ta lärdom från dess läxor och finna dess skatter, så skulle hon kanske bättre förstå dagens erfarenheter. Men nu håller hennes yrkesmässiga intressen henne inte längre fången med sin ursprungliga fascination.
Ett område med ständiga problem för henne är män. Hon har haft många relationer, men till sist varade ingen av dem eller blev särskilt givande. Hon var gift under den tidiga tjugoårsåldern, men äktenskapet slutade efter bara fyra år. Hennes relationer med män har sedan dess varit långtråkiga eller så har de varit en berg-och-dalbana, där hon känt sig begeistrad och hoppfull ett tag, men efter att problem och begränsningar i relationen blev tydliga, var de över. Så länge hon kan minnas har hon därför haft en känsla av separation … en djup längtan efter att förena sig och bli hel inom sig själv och med en partner.
Kvinnan är intelligent och känner till psykologins grunder. Hon vet att hennes oförmåga att möta en man, som hon kan leva med för att tillsammans skapa en lycklig, tillfredställande och kanske varaktig relation, har sina rötter i hennes relation med sin far.
Hennes far och mor skildes när hon var ung, men hon träffade honom ofta och bodde till och med hos honom under långa perioder under somrarna. Emellertid var han alltid känslomässigt reserverad och tog aldrig hand om henne på det sätt som hon ville. ”Han gjorde så gott han kunde”, brukade hon säga till sina vänner, ”men det var förvisso inte tillräckligt.”
Hon spårar klart och tydligt sina nuvarande känslor av separation och längtan tillbaka till sina tidigaste år, men också idag är hennes far ouppnåelig. Hon träffar honom varje månad och hon längtar efter att han ska vakna upp och acceptera henne, men hon inser långsamt att han är sin egen herre, med sina egna problem och det kommer antagligen aldrig att hända. Man skulle kunna säga att hennes hjärta är brustet. Hon gråter lätt när hon förlorar sig själv i de tankar, känslor och minnen, som omger hennes relation med sin far.
Hopplösheten och längtan efter att vara komplett framkallade en djup och svår depression, som sträckte sig över många av hennes senare år. Hon gjorde sitt bästa för att komma på fötter, men det var inte tillräckligt, eftersom hon fortsatte cirkeln med otillfredsställande relationer med män.
För omkring ett år sedan beslöt hon, att hon verkligen behövde få kontroll över sin attityd, annars skulle hon säkerligen gå ner sig djupare ju äldre hon blev. Kvinnan köpte åtskilliga självhjälpsböcker, började öva regelbundet och skrev till och med in sig på en hatha yoga-kurs. Det här hade utan tvivel positiva effekter och hjälpte henne åtminstone till att sluta tänka på sin ensamhet.
En dag under sin regelbundna övning, medan hon kontemplerade över hur saker och ting förbättrats under de sista månaderna, kunde hon se den tydliga kopplingen, att hennes sinne och känslostruktur höll på att dra bättre erfarenheter och situationer till henne. ”Jag fattar det!” vräkte hon ur sig, när hon insåg, att positiva möjligheter höll på att rada upp sig i hennes framtid. Hon var hänförd! Den här enkla insikten kändes som ett andligt uppvaknande.
Dag efter dag under åtskilliga månader arbetade kvinnan på att utveckla en djupt positiv attityd. Hon kände sig fortfarande smärtsamt ofullkomlig i sina relationer med män – och hennes far förblev lika kall och avståndstagande som alltid – men hennes attityd fortsatte att förbättras litet i taget. Själv mådde hon allt bättre.
Under den här processen hade hon flera starka upplevelser med sin far och med en man som hon älskade – upplevelser, som var speciellt vidriga och smärtsamma för henne. De där händelserna, det här eländet satte sig fast i hennes känslor och fantasi, men inifrån en ännu djupare plats fick hennes önskan att bli hel och fullkomlig henne att snabbt peppa upp sig och hålla igång i en positiv inre inriktning.
En dag efter en lång fotvandring till toppen av ett berg, kom hon hem, duschade och la sig på sängen. Hon njöt av att känna den mjuka ylleschalen, som var svept omkring hennes trötta muskler. Hennes kropp verkade falla i en underbar sömn, medan hennes sinne förblev lugnt och vaket. ”Mmmmm … detta är ett skönt medvetandetillstånd” tänkte hon.
Medan hon ger sig hän åt stillheten, tänker hon på sin far och deras relation och hur den speglar sig i alla de misslyckade relationerna med män, vilka har sträckt sig över hela hennes liv. Hon känner en oerhörd längtan efter att bli fullt förenad med honom … men vet realistiskt att det är omöjligt. Till slut låter hon de där tankarna och känslorna lämna sitt sinne allteftersom hon driver in i ett medvetande i gränsområdet mellan vakenhet och sömn.
Fortsättning nästa sida ...
Sidor: | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 |Nästa
|