Och hundflocken är också medveten om paret. De inser fördelarna med att vara närmare människor … och de naturliga barriärerna som skiljer människa och hund börjar skingras i en mycket större, bredare skala.
Det här utgör inledningen till en ny era med kamratskap mellan människa och hund, som inte bara sprider sig över en enda generation bland Hu-folkets familjer, utan också ut över alla stammarna i närheten längs dalen.
Med hjälp av hunden växer pojken upp till en stark ung man med ett anmärkningsvärt rikt och fullt liv. Han har hustru och barn och blir till slut stammens shaman. Han är känd vitt och brett som den varelse, som byggt den betydelsefulla bron mellan människa och hund.
I mannens relation med hundar finns det en samverkan på de mest grundläggande existensnivåerna som ligger långt ovanför ren överlevnad. Djuren har en viss förståelse, synförmåga och intuition för Naturen, som inte finns hos människan. På grund av de kraftfulla bindningarna mellan honom och hans hundar, omvandlas och integreras hundarnas intuitiva vetande och den information, som de samlar in genom sina sinnesorgan lätt och ledigt till hans eget väsen. Med tiden föranleder detta blomstringen av en vidgad syn på Livets enhet och skapar ett nytt förhållningssätt till den värld de delar. I överföringen av energier och intelligens på så djupa nivåer införlivar också mannen, utan att han vet om det, hundarnas högre aspekter vad gäller lojalitet mot andra och förmågan att ge gensvar med en kärlek som är villkorslös.
Under sitt långa liv förblir mannen i kontakt med de strålande andeväsendena i sin inre värld. Många gånger ber han dem om insikt … och får det utan dröjsmål. Han är förenad i sitt inre och i det yttre.
Han kommunicerar ofta med den inre varelse, som kom till honom i drömmen för länge sedan under den där ödesmättade natten som förändrade hans liv. Han är andeväsendet för evigt tacksam för den roll han spelade med att hjälpa till att få till stånd hans vänskap med hundar. Inte bara hjälpte det honom, utan det hjälpte varenda by i den värld som Hu-folket kände till. Andeväsendet gläder sig också åt att veta, att det gick bra för mannen i hans liv och att han använde det till att stödja och överföra sin kärlek och visdom till andra.
Mannen blir så småningom mycket gammal och en respekterad andlig ledare, som förenar alla stammarna inom Hu-folkets värld. I början av hans liv var det mycket svårt och han kände sig helt ensam. Men med litet hjälp från vänliga andar och vänskapen med en snäll hund blev hans långa liv rikt med många erfarenheter.
Som en sista gåva till sitt folk använder han sitt eget livs historia som exempel och han lär dem värdet av att ta hand om dem i samhället, som inte kan ta hand om sig själva. Som ett barn med fysiska begränsningar övergavs han som en värdelös medlem av sin stam. Det var bara på grund av att en hund kom till honom och tog hand om honom, som han klarade av att få framgång och på ett djupt sätt bidra till stammen och till människor över hela dalen.
*
Ingen står ensam i det Stora Universats harmoniska struktur. Vi är förenade och hela … det är vårt varas ursprungliga tillstånd och grundläggande verklighet.
*
Slut.
Gå nu tillbaka till sidan 1 och börja läs den berättelse, som är en pendang till höger på sidan.
|
Mannen försätter sig i det bekanta flödet av avslappning, tomhet och tystnad och skapar ett heligt rum inom sig. Han låter sig snabbt upptas i sin inre världs sköna mörker. Alo slår sig också till ro … mannen kan känna Alos varma rygg mot sin högra fot och ankel.
Genom att använda sin fantasi frammanar han bilden av pojken inom sig. Pojken växer sig klarare och klarare och mannen ser klart barnets strålande närvaro materialiseras framför sig. Han säger telepatiskt till pojken: ”Jag har kommit för att hjälpa dig. Vi kommer att lösa din situation – inatt!” I och med det tonar pojken bort i den mörka bakgrunden och mannen kan se ett leende på hans ansikte när han försvinner.
I den inre rymdens tomhet återupptar mannen kontemplationen på målet att hjälpa den lilla pojken. Från tidigare erfarenheter är han fullt medveten om, att den innersta harmoniska strukturen och egenskaperna i hans inre värld kommer att hjälpa honom med det här uppdraget och producera underbara och häpnadsväckande resultat.
Mannen vilar bekvämt i den inre stillheten och inväntar att händelser ska uppenbara sig av sig självt. Alos närvaro är stark och trygg.
Snart känner mannen, att det växer fram energiströmmar i rymdens virvel. Han känner den bekanta känslan av att röra sig uppåt genom mörkret och är mycket upphetsad över utsikterna om ett nytt äventyr för en mycket värdefull sak. Hans medvetenhet klättrar uppåt genom en långsam, vidsträckt spiral som känns härlig. Han är glad över att se bilden av Alo till höger om sig och vet att hans vän kommer med honom.
Medan han förnimmer ett skönt skifte i energin, känner han närvaron av en annan ande som förblir osynlig. Han får ett budskap från anden, att detta inte är någon ensam resa och att han är en del av en liten grupp av andliga väsen, som kommer att hjälpa pojken. Anden kallar syftet med deras resa för ett helande, vilket är någonting som mannen har upplevt under tidigare utflykter till de ljusa världarna i det inre kosmos. Vid flera tillfällen har han involverats i händelser, i vilka han var mottagaren av helanden, men det här är första gången, då han kommer att delta i en grupp av healers såsom en av dem. Det känns naturligt för honom och även spännande.
De tre deltagarna reser uppåt och når något som verkar vara en platå i rymden. Sedan ökar farten och de drivs framåt i en väldig upplyst båge. (Läsaren: Föreställ dig att skjuta en pil i den vinkel, som får den att fara över det största avståndet … men avståndet tar pilen till en annan värld och tusentals år tillbaka i tiden. Den här gruppen med andliga resenärer avverkar ett sådant ofantligt avstånd, rymd och tid … på sekunder.)
Allteftersom deras kurs planas ut, saktar de ned i ett fridfullt område med lugnande mörker under en stjärnfylld himmel. Mannen är glad över att känna Alos närvaro, som fortfarande finns till höger om honom och anden som är på hans vänstra sida, litet framför honom och leder vägen.
På avstånd ser deltagarna ett matt gyllene ljus bli alltmer synligt. Det växer sig större och klarare allteftersom de närmar sig och han inser att det är den allra vackraste fullmåne. Vågor av åska hörs runtom, när de magnetiskt dras till ett visst osynligt mål. Ett svagt ljud av trummor och sång hörs och ger honom rysningar … det börjar bli uppenbart, att de håller på att gå in i en gammal värld, där en stamceremoni äger rum.
Förhäxade av förundran över hur situationen utvecklas stiger resenärerna ner i en bördig, naturlig miljö som glöder i det gyllene månljuset. Till en början är mannens syn dimmig, men saker och ting klarnar till slut och han kan se, att de bevittnar en helig sammankomst i ett gammalt samhälle. Människor dansar runt en stor eld. Musiken är primitiv, hypnotisk och underbar! Mannen är helt hänförd över att fullt få fördjupa sig i den här upplevelsen, eftersom han vet vem han är och varifrån han har kommit och att han är här för ett speciellt syfte!
|